After Christendom, kapitel 1

Oj, så bra det här är!

Hauerwas skriver om hur det liberala samhällets religionsfrihet egentligen bara föst religionen till den privata sfären och fråntagit den dess udd.

Nu när staten står ovanför religionen, så få de religiösa vara med, så länge det erkänner det relativa i den egna övertygelsen.

Hauerwas menar också att teologin fått ge vika och bli ren etik, för att försvara behovet av sig själv inför den styrande makten.

Han nämner också att teister idag försöker ge ateister så lite som möjligt att kritisera. Och precis så är det ju. Tron kan inte frälsa oss, men den kyrka som skapas utgående från vår tro på Jesus Kristus är det frälsande elementet.

När religionen förlorat sin auktoritet har det blivit mindre möjligt att döda i Guds namn, men desto mer möjligt att döda i nationers namn, skriver Hauerwas. Mycket intressant tanke. Och det stämmer ju, att en nation kan anklagas för att vara ett precis lika påhittat system som en religion. Idag behövs kristna som inte accepterar lydnaden under staten under vilka villkor som helst. Vi behöver kristna som öppet motsätter sig krig i universella idéers namn, menar Hauerwas. Universella idéer är också påhittade. Och antagligen är en universell idé mindre värd än ett människoliv, på samma sätt som en nation aldrig kan tävla med ett liv, vad gäller värde.

Hauerwas tar upp martyrerna och nämner dem som redskap för kyrkans seger över Rom. Märk väl att kyrkan förlorade segern mot Rom när kyrkan väl tog över Rom. Då kyrkan tar makten, förlorar den uppenbarligen makten tillika.

Kyrkans överlevnad är inte beroende av några mänskliga system. Kanske rättare sagt beroende av att aldrig spela med de världsliga spelreglerna. När kyrkan vinner så förlorar den. Vad är vårt mål idag med en kyrka som håller sig på god fot med statsmakten? Har vi alls några upplyftande förebilder på det planet? Om inte, varför strävar vi efter makten? Är det helt enkelt så att kyrkan misslyckas i att strunta i denna världs maktstrukturer?

Hauerwas säger att genuin politik är konsten att dö. Därför kan aldrig liberalismen hjälpa oss. Den som vill inbilla oss att vi är odödliga. Den som försöker förminska oss till idéer (som i sin egen värld i och för sig är större än människor). Den kan aldrig hjälpa oss med konsten att dö. På samma sätt kommer den alltid att orsaka död, för att inbilla sig att den har något att leva och dö för.