lördag 25 september 2010

Föreläsning 2

Under veckans föreläsning diskuterades de gammaltestamentliga texterna som vi fått i uppdrag att läsa med politiska glasögon. Texterna behandlade bl.a. exodus, friåret och 1 Sam 8, där folket, mot Guds vilja, önskar en kung som landets härskare.
De var alla intressanta texter, samtidigt som jag kände mig vilsen då jag läste ur exodus. Jag visste inte vad jag skulle ta fasta på. De andra texterna var ju direkt förankrade i samhället på ett tydligare sätt. Lite "Gud som politiker"-känsla över dem. Det är roligt att läsa sådana texter ur Bibeln.

Under lektionen hann vi egentligen bara diskutera uttåget ur Egypten, men den diskussionen var intressant. Samtidigt tycker jag att det på vissa sätt är svårt att läsa texterna på ett annat sätt än jag är van.
Det svåraste är kanske att diskutera varför judarna väljer att framställa sina berättelser på det här sättet. Att en gud har något med saken att göra kan inte antas, men samtidigt kan det inte antas att så inte är fallet. Teologin kommer inte undan att vara den vetenskap där man inte kan utgå från att allt är så som det med våra sinnen och vår kunskap kan konstateras vara.
Men, för att inte hamna på sidospår:

Jag ser fram emot att veta vad annat som skall diskuteras i vår kurs, och hur de här texterna är en del av det paketet, eftersom diskussionen först då kan förstås bäst.
Jag kunde uppleva under föreläsningen att diskussionen inte bar sig själv alltför flytande. Glasögon är en sak, men mer krävs än att bara i stunden visa att man kan se politiska "tendenser" i texterna.

Efter föreläsningen kunde jag känna att jag gärna tillsammans med texterna skulle ha fått några punkter med saker vi kunde vara uppmärksamma på eller söka efter då vi läste texterna. Då skulle inte diskussionen fara vart som helst, och samtidigt kasta av dem som inte läst texten på samma sätt som den som för ordet. Uppgiften skulle vara klarare.
Har någon annan liknande känslor, eller njuter alla ni andra till fullo av friheten?

torsdag 23 september 2010

Skulle Jesus rösta?

Efter att ha läst kap 6 ur boken Jesu Politik funderar jag en stund på var i samhället de som vill följa den etik som Jesus förespråkar då hamnar.

För det första kan ju ingen påstå sig förstå Jesu etik. Den är på många sätt svår att förstå. Ibland kan den nästan upplevas tala mot sig själv.

För det andra så kommer vi aldrig att kunna vara säkra på hur Jesus idag skulle välja. Vi är alla färgade av vad vi själva upplever vara det högsta goda, och applicerar det automatiskt på Jesus. Vi vet inte om Jesus skulle ställa upp som riksdagsman (nu skulle några protestera, men jag står kvar), vi vet inte hur mycket Jesus skulle ge till de fattiga, vi vet inte om Jesus skulle använda sin rösträtt.

När jag funderar på de här sakerna råkar jag hitta en mycket intressant diskussion mellan vad som verkar vara i huvudsak unga personer.
Många hävdar här att vi som kristna skall påverka samhället, men inte genom att rösta och bidra till ett politiskt system som bygger på makt, och därför även våld.
Enligt mig är det här ändå ett märkligt och alldeles för världsfrånvänt tänkande.
Ändå har jag ju inte svaren själv.

Någon i samma diskussion kommenterar också 1 Sam 8, som vi läst under kursen, och menar att den här texten visar för oss ännu idag hur människan till följd av sin synd väljer statsmakten framom Guds makt.
Intressanta tankar. Eller egentligen tycker jag att människorna med dessa tankar är det intressanta inslaget här.

Återkommer efter att ha läst kapitel 6 några varv till.

tisdag 21 september 2010

Inlägg 1, angående förväntningar

I en veckas tid har jag hunnit fundera på vad jag önskar att skulle diskuteras under kursen Politisk teologi.
Kortfattat säger jag att jag är intresserad av

- den kristna etiken som självständig ideologi i politiska sammanhang
- aktuella frågor kring förhållandet kyrka-stat, t.ex. religionsundervisning, bordsbön i skolor, vigselrätt, inskriptionsgudstjänster, m.m
- aktuella politiska frågor inom den feministisk-teologiska rörelsen.